Impossible is not a fact, it's an opinion.
Smaka på den. Vad betyder den för dig? Någon kanske tänker "Men ALLT går inte att uträtta!". Det är sak alldeles korrekt. Man kan inte köra från Göteborg till Stockholm på en liter bensin (än). Sannolikheten att jag slår Tiger Woods i golf är minimal. Men sättet att tänka är viktigt för den som vill nå extraordinära resultat inom sitt område. Skulle jag stenhårt tro att jag kunde slå Tiger skulle jag säkert komma ganska långt ändå, förutsatt att jag också vidtog de åtgärder som krävs för de önskade resultaten (börja andas golf istället för luft och träna golf jämt istället för gym och dans...).
Den som vill utmana sina egna begränsningar, och nå framgångar de flesta inte ens vågar drömma om måste utmana konventioner och sina egna och andras idéer om var gränserna går. Som många skulle säga "Dumheter!" åt. Kanske skratta åt i smyg, eller till och med rakt i ansiktet på den dumdristiga. Tro KAN försätta berg, och att inse vidderna av detta gör att vi kan frigöra oss från begränsningar som tidigare fjättrat oss vid en lägre prestation än vi egentligen är kapabla till.
"Fantastisk" har en enda riktigt stor fiende. Nej, det är inte våra gener, våra extrakilon, våra mediokra skolbetyg, eller vad vi nu kan tänkas skaka fram för idéer om varför vi inte är fantastiskt bra på [valfri förmåga] eller [annan valfri förmåga]. Den största fienden är "bra". Japp, så är det. När vi är eller har det "bra" tenderar många av oss att låta oss nöja. I samma stund som vi slutar sträva mot stjärnorna har vi klivit av vägen till "fantastisk". Inte för att "bra" inte är nog, eller just exakt det många vill ha och behöver. Men det finns ett stort antal som aldrig vågade eller orkade utmana sig det där lilla extra och verkligen ta tillvara på sina resurser.
Jag för varje vecka en dialog med mina danselever om att inte begränsa sig själv mer än absolut nödvändigt. Säg inte "Jag ska försöka..." utan säg "Jag ska...". Säg inte "Det här är svårt, vet inte om jag kan..." utan säg "Det här blir en spännande utmaning som kommer att lära mig massor...". Säg inte "Jag är dålig/inte så bra/usel på det här...", utan säg "Jag har inte tränat tillräckligt på detta (än).". Min stora önskan är att de alla ska finna sin fulla potential och utveckla den. Inte låta Jante eller andra vanföreställningar om var gränserna för deras förmåga ligger råda, utan att utmana dem och testa dem, för att själva se vad de faktiskt kan. Varje glatt överraskat ansikte är värt alla timmars jobb med att övertyga dem om deras potential. Och få dem att lyssna mer på Laila än Jante.
Impossible is nothing. Kom ihåg det. Se det som en utmaning, en kallelse till excellens och fantastiska prestationer. Vad är roligast? Att bli "nästa bäst" eller "bra", och veta exakt vad man inte gjorde för att komma den sista biten till toppen? Eller att faktiskt ge järnet och skörda de söta frukterna av framgång..?
1 kommentar:
Numera är mitt mål alltid att bli det bästa jag kan bli. Oavsett om det är bäst i världen eller långt därifrån. Jag vill nå min topp, utifrån mina förutsättningar, och kunna vara inte bara nöjd utan själaglad för det. Och på vägen behöver jag bara påminna mig själv om att inte jämföra mig med andra och att mitt bästa duger även om det inte är så bra som jag vill. "Bara" var ordet... Men det är inte så svårt som det låter, och inte så svårt som det varit. Övning ger helt enkelt färdighet!
Skicka en kommentar