Hur svårt kan det va'?

En av mina största inspirationskällor någonsin (bra marscherat för övrigt till den posten på så kort tid, Jenny) brukar alltid säga "Hur svårt kan det va'?". Jag tycker verkligen om det sättet att tänka. När jag för snart två år sedan började skissa på min första dansfestival med internationella gästlärare så var det ungefär så jag tänkte. Jag hade aldrig arrangerat något i hela mitt liv, men bestämde mig för att ta hit två av mina favoritlärare från USA. Sagt och gjort. I oktober förra året slog jag upp portarna till Sveriges första Gothic & Tribal Bellydance-festival, GothlaSE. Eventet sålde ut och gick runt med lite marginal dessutom. Jag slet förstås som ett litet djur med att arrangera det hela, men det GICK! Poängen är att jag fick en idé, och genomförde den, med finfina resultat. Sådär av bara farten körde jag en lite mindre festival i våras som också blev större och mer välbesökt än jag räknat med, och nu i oktober ännu en stor internationell historia med sexsiffrig omsättning. Återigen slutsålt, och otroligt fin respons från lärarna som deltog, eleverna och publiken vi hade på showen. Så, hur svårt kan det va'?

Så tänker jag också nu när det är dags att stå på egna ben. Uppenbarligen finns det resurser i mig, eftersom det ploppar upp lite saker i mina spår, som festivaler till höger och vänster, lite implementering av nya dansstilar i Sverige, lite internationell danskarriär, och så vidare. Det sägs att jag har ett svårparerat driv som smittar. Det där drivet måste jag kunna använda till att driva mina idéer och få dem att gå runt, har jag räknat ut. Det kan liksom inte bli fel.

Hur svårt kan det va', är den stora frågan. Verkar inte alltför svårt. I alla fall är konceptet enkelt. "Ta din idé och kör på den!" är en bra sammanfattning av det hela. Idag hade jag hjälp av coachen Sebbe med att strukturera upp det sista av tidsschemat för det hela också. Nu har jag storyboards, en tidslinje, en vilja av stål, tonvis med finsk Sisu och snart all tid i världen att fokusera på exakt det jag vill och ska göra tills vidare med mitt liv. YAY!!!

Ingenting är omöjligt

Fastnade just i tankarna kring min favoritslogan ur reklamens värld (Adidas, orden uttalas av Laila Ali):

Impossible is not a fact, it's an opinion.

Smaka på den. Vad betyder den för dig? Någon kanske tänker "Men ALLT går inte att uträtta!". Det är sak alldeles korrekt. Man kan inte köra från Göteborg till Stockholm på en liter bensin (än). Sannolikheten att jag slår Tiger Woods i golf är minimal. Men sättet att tänka är viktigt för den som vill nå extraordinära resultat inom sitt område. Skulle jag stenhårt tro att jag kunde slå Tiger skulle jag säkert komma ganska långt ändå, förutsatt att jag också vidtog de åtgärder som krävs för de önskade resultaten (börja andas golf istället för luft och träna golf jämt istället för gym och dans...).

Den som vill utmana sina egna begränsningar, och nå framgångar de flesta inte ens vågar drömma om måste utmana konventioner och sina egna och andras idéer om var gränserna går. Som många skulle säga "Dumheter!" åt. Kanske skratta åt i smyg, eller till och med rakt i ansiktet på den dumdristiga. Tro KAN försätta berg, och att inse vidderna av detta gör att vi kan frigöra oss från begränsningar som tidigare fjättrat oss vid en lägre prestation än vi egentligen är kapabla till.


"Fantastisk" har en enda riktigt stor fiende. Nej, det är inte våra gener, våra extrakilon, våra mediokra skolbetyg, eller vad vi nu kan tänkas skaka fram för idéer om varför vi inte är fantastiskt bra på [valfri förmåga] eller [annan valfri förmåga]. Den största fienden är "bra". Japp, så är det. När vi är eller har det "bra" tenderar många av oss att låta oss nöja. I samma stund som vi slutar sträva mot stjärnorna har vi klivit av vägen till "fantastisk". Inte för att "bra" inte är nog, eller just exakt det många vill ha och behöver. Men det finns ett stort antal som aldrig vågade eller orkade utmana sig det där lilla extra och verkligen ta tillvara på sina resurser.

Jag för varje vecka en dialog med mina danselever om att inte begränsa sig själv mer än absolut nödvändigt. Säg inte "Jag ska försöka..." utan säg "Jag ska...". Säg inte "Det här är svårt, vet inte om jag kan..." utan säg "Det här blir en spännande utmaning som kommer att lära mig massor...". Säg inte "Jag är dålig/inte så bra/usel på det här...", utan säg "Jag har inte tränat tillräckligt på detta (än).". Min stora önskan är att de alla ska finna sin fulla potential och utveckla den. Inte låta Jante eller andra vanföreställningar om var gränserna för deras förmåga ligger råda, utan att utmana dem och testa dem, för att själva se vad de faktiskt kan. Varje glatt överraskat ansikte är värt alla timmars jobb med att övertyga dem om deras potential. Och få dem att lyssna mer på Laila än Jante.

Impossible is nothing. Kom ihåg det. Se det som en utmaning, en kallelse till excellens och fantastiska prestationer. Vad är roligast? Att bli "nästa bäst" eller "bra", och veta exakt vad man inte gjorde för att komma den sista biten till toppen? Eller att faktiskt ge järnet och skörda de söta frukterna av framgång..?

Framgångsrik själ bor i sund kropp

Spenderade just en härlig timme på gymmet. Kan inte tänka mig särskilt många bättre sätt att inleda en vecka på än att med liv och lust fokusera 100% på den egna kroppens upplevelser av hårt arbete. Det märks så tydligt att kroppen älskar rörelsen. Den tycker om att ta i. Det tycker om att kunna ta i allt mer ju hårdare den jobbar. Och själen som bor i den tycker om att känna lugnet och koncentrationen som uppstår till exempel när 70kg läggs på axlarna och knäna ska böjas och sträckas.

Att träna ger energi. Det är ett fantastiskt sätt att "blåsa rent rören". Det är ett underbart sätt att känna sig nöjd och avslappnad. Det är en stund där bara den egna kroppen och knoppen betyder något. Full koncentration här och nu, och en skarp blick mot de mål man satt upp. Detta förbereder oss för livet utanför gymmet lika väl som det ger oss en stark, smidig och välmående kropp (som dessutom bara blir snyggare och snyggare PÅ KÖPET!!!). Man lär sig att inte ge upp för att man hade en lite sämre dag, eller en svacka, utan biter ihop och kommer igen. Kroppen lär sig att arbeta och slappna av, och lär samtidigt sinnena detsamma.

Att vilja och våga satsa, och att komma igen efter motgångar är några av framgångens viktigaste beståndsdelar. Att inte ge upp, att sträva mot sina mål (som man givetvis tänkt igenom och verkligen, verkligen, vill uppnå) är det som krävs. Ingen råkade nå bergstoppen av en olyckshändelse, utan alla som nådde dit gjorde det som ett resultat av förberedelser, målmedvetenhet och fokuserat arbete. Det bästa är att kan någon annan kan jag. Och du. Och vem som helst. Bara vi bestämmer oss. Träning hjälper oss att bestämma oss, och orka hela vägen fram. Win-win-win. Gymmet, nästa!

Målet: Inspirera till excellens

Det börjar bli hög tid att formulera vad det egentligen är, mer konkret, som jag ska ägna mig åt nu när jag ska ut och verka helt på egen hand och på eget bevåg.

Inspiration är ledordet. Målet är att inspirera klienterna till att finna det bästa i sig själva och använda det på ett ändamålsenligt sätt för att må sina mål. Jag vill se mina klienter utmana sig själva och växa på vägen när de övervinner sina hinder, och få vara deras stöd och guide på denna spännande resa.

Hur detta ska gå till? Individer, helt vanliga privatpersoner, -sons, ringer eller mailar och ber mig boka in en tid för ett inledande samtal för att de behöver hjälp på vägen inom karriär, relationer eller livsstil. Eller för att de behöver hjälp med att veta vad de egentligen vill ha ut av livet och tillvaron. Vi sätter upp ett antal tillfällen för coaching-samtal, och betar av problemområdet/na tills klienten är nöjd och har kommit vidare på önskat sätt.

En annan kategori som jag kan erbjuda vägar framåt är företag. Ge de anställda en workshop i hur man kan använda "Det är inte hur man har det utan hur man tar det." rent praktiskt för att må bättre jobbet själv, samt öka den allmänna trivseln. Både chefer och anställda som känner att de drabbats av låsningar och idétorka är mer än välkomna att lösa dessa knutar med mig som stöd. Och jag besitter betryggande nog arbets- och organisationspsykologisk kompetens, och kan bistå med lösningar på både beteendenivå för individ och grupp, samt på mer övergripande plan utifrån organisationens profil och behov. För de mer lättsamma men viktiga tillfällena kan jag tillhandahålla workshops för teambuilding eller idé-boost. Eller varför inte en lunchföreläsning, eller en halvdag, på temat hälsa och livsstil, och vad vi kan göra var och en för att komma på spår.

Ja, det finns att göra. Nästa steg för mig är nu att skissa upp ett produktblad och visitkort. Beställningen går iväg i samma sekund som Bolagsverket behagat svara på min ansökan om namnbyte och tillägg av bifirma. Just nu har jag sysselsatt mig med att jaga nyttiga nätverk på nätet. Tips, någon? Eller kanske någon som har tips på sajter där man kan marknadsföra sig gratis eller billigt?

Storyboarding och röstträning

Idag har jag testat en ny häftig teknik för att vaska fram vägen till framgång; Storyboarding. Vår lärare Jenny gick igenom denna metod med oss i eftermiddags på NLP-kursen, och för mig blev resultatet revolutionerande. Inte för att jag lyckades plottra ner alla mina tre storyboards som jag ville ha på studs, men för att de två jag fick ner gjorde det fantastiskt enkelt för mig att se vilka mina nästa steg ska bli. Och stegen efter dem följer i rutornas ordning, precis som i en julkalender. Framgångsrecept beställt, och levererat! Nu gäller det att ta tag i dessa "ruta 1" som jag ritat upp. Så enkelt, känns som att jag verkligen inte kan ha några ursäkter nu när kartan är ritad, och det enda som saknas är adekvat handling. Hur kul skulle det kännas att säga efter en månad att "Jag har ännu inte fått tummen ur."? Nä, precis, inte alls, så det kommer inte att hända!

Jag hittade för övrigt idag ännu ett spännande område att leka med, där jag faktiskt inte varit och tassat tidigare; rösten. Jag använder mitt ansikte och min kropp i dansen för att uttrycka olika saker, men rösten använder jag varje dag och ändå har inte tanken på att vårda och träna den slagit mig alls... Förrän nu. Ska ta och beställa en av Jennys röstträningsskivor imorgon!

Titel: Inspiratör

Jag har länge funderat över hur jag ska sammanfatta det jag är bra på. Till sist slog det mig att jag inom alla områden jag verkat hittills fått höra att jag inspirerar andra. Att jag får andra att
bryta sig genom sina barriärer, att vilja och våga bli och göra mer än de tidigare trott var möjligt. Nu ska jag göra något konkret, och framförallt eget, av denna förmåga. Som coach och föreläsare
kommer den att vara till stor nytta. Det är redan en tillgång i rollen som danslärare och som sjukgymnast, och har hjälpt mig i rollen som lärare i olika sammanhang. Det är ju så roligt att se när ljuset tänds inuti någon, och att få bidra till det är alltid en boost. Nu är tanken att förutom att fortsätta lära ut dans inspirera andra på heltid, både genom föreläsningar, kurser, workshops och coaching inom livsstil, relationer och arbetsliv/karriär samt mental träning.

Idag återupptog jag förresten också jakten på en lokal för min verksamhet. Behöver den rätt så snart, eftersom jag blir på egna ben efter nyår. Ett litet kontor med utrymme för att ha samtal står på önskelistan. Gärna i ett kontorshotell av något slag, eller att jag hyr ett rum någonstans där min verksamhet skulle passa in i 'ekologin' för företaget. Hellre mys än flash, om man får vara lite kräsen (det är jag iofs oavsett...).

Mera NLP incoming

Idag börjar ännu en vecka av kursen som jag insett har förändrat min syn på mig och min tillvaro något ofantligt. Efter år av mental dvala känns hjärnan återupplivad och jag känner mig inte bara hungrig och svältfödd på nya utmaningar, utan också i högsta grad redo att ta mig an dem.

Mina lärare på denna kurs kommer att finnas med mig länge som människorna som visade mig vägen till mina resurser och fick mig att tro på deras tillräcklighet igen. Att vara omringad av ett gäng kursare som också är mitt i förändringar i sina egna liv, och som vågar gå vidare mot dem, genom dem, är otroligt inspirerande. De peppar, lockar, pockar och sporrar till att våga. Det är en härlig gemenskap med bonuseffekter. Alla borde förunnas en tid med människor som dessa.

I veckan har jag lovat att presentera produktbladet för min nya business för en kursare, och jag vet att hon bad mig om det för att hjälpa mig att få ändan ur vagnen. Nu blev jag förvisso stjälpt ur vagnen, men tänker använda den energin som frigjordes i processen till att närma mig mina egna mål.

Ännu en gång reflekterar jag över att jag kanske borde vara orolig över framtiden. Efter februari har jag ingen försörjning spikad eller klar. Men jag känner mig lugn. Jag vet att jag är envis nog att klara mig oavsett vad som händer med tillvaron. Och faktiskt är det mer spännande än oroande att det nu är upp till bevis på den fronten. Min mor glömde lära mig innebörden av "kan inte", och mina underbara lärare på NLP-utbildningen har hjälpt mig att damma av mina resurser. Dags för The Rise of Callisto (såg förstås The Rise of Lycans i helgen, därav den 'poetiska' referensen).

Framgångstankar

Det här är första inlägget på min nya blogg. Det känns väldigt spännande att påbörja denna blogg, då den samtidigt symboliserar ett stort steg i min tillvaro; det vill säga jag ska stå på egna ben nu efter ett antal år som fast anställd.

Min blogg ska handla om att må bra och vägar till personlig lycka och framgång. Att ha hänvisats till detta steg i mitt liv är det viktigaste steget mot min egna lycka. Jag har länge känt mig vingklippt, och plötsligt står alla dörrar öppna för mig. Det är bara att hugga in. *!!!*

Nu är det helt upp till mig själv. Jag ska sälja tjänster inom utbildning, workshops/föreläsningar och coachning. Områdena jag verkar inom är mental träning, livsstil, karriär, rehabilitering, stresshantering, arbetsmiljö, kommunikation och relationer, privat och inom arbetslivet.

Jag blir min egna chef, min PR-ansvarige, min IT-strateg och min personalchef. Det känns jättespännande. Ingen att klaga eller skälla på när saker går snett alltså, men ingen heller som håller igen.

Det här är det bästa som hänt mig någonsin, att jagas ut på denna resa, som jag egentligen väntat på att göra. Nu gäller det att hitta vindarna som styr skutan i rätt riktning. De första stegen är nu avklarade. Nästa blir visitkort, få upp hemsida och trycka upp små produktblad för mig själv. Det här är verkligen kul på riktigt. Jag vältrar mig i allt jag är bra på och kan ta betalt för. Om inte det skulle höja humöret, så vore ju något snett, eller hur?

Nu som sagt, full fart framåt. Håll tummarna. Och hit med alla tänkbara uppdragsgivares namn och kontaktuppgifter.