Nytt år, nytt decennium, nya löften, nya tag. För vissa mer eller mindre nytt liv. Det nya för 2010 i mitt liv är att det ska vara sockerfritt i möjligaste mån (startade till och med en Facebookgrupp för ändamålet!). I övrigt kör jag på i spår som redan fanns där under 2009. Det innebär att jag fortsätter med träningsorgierna på gymmet, och fortsätter att välja bort suparfesten på lördag för träningspasset 11.30 på söndag... Ingen större förlust, för vad ger störst tillfredsställelse? Tom plånbok och bakfylla, eller endorfiner och en sjysst midjelinje?
2009 var året då jag insåg vad jag vill ha ut av tillvaron helt enkelt. Fram tills dess har jag egentligen mest kört på. Utbildningar hit och dit, jobb, danskarriär... Jag har tagit mig för olika projekt, och det har rullat på. Men ingenstans fanns någon övergripande plan, eller några tydliga riktlinjer för vad som var meningen med det hela. Jag har alltid varit mångsysslare, och hållit många bollar i luften, så jag har alltid varit ganska stimulerad på det hela taget, och alltid haft några spännande mål att se fram emot och erövra. Ja, själva klättringen är egentligen mer intressant för mig än toppen. När jag är där, kul, men sen tittar jag strax mot nästa topp igen. Utmaningar är livets krydda. För mig är det så.
Under 2009 landade Den Stora Helhetsbilden. Jag började fråga mig vad jag saknar i tillvaron, och vad som är viktigast för mig att ha och uppnå. Vad får mig att ticka och vad ger mig mest belöningsvärde när det är åstadkommet? Inga av dessa frågor hade svar som innehöll det jobb jag hade, och därför kom nedskärningarna och min uppsägning som en välkommen spark i baken. I takt med NLP-utbildningen jag gått under 2009 fortskred kom fler och fler frågor, och fler och fler svar på dem, och till slut stod det glasklart att jag skulle jobba med att utveckla människor och grupper. Det är det jag är bäst på, att få andra att öppna upp, växa och blomstra. Jag har alltid ägnat mig åt det i olika former, och har faktiskt nått stora framgångar inom området. Att inse att det är det som dessutom ger mig så mycket tillbaka när jag ser tillväxten och framstegen gjorde valet enkelt; det är det jag vill ägna mig åt.
Att ha insett vad som är min stora drivkraft har frigjort så mycket inom mig. Jag har kunnat ge livet en riktning som för mig mot mina egna mål, istället för luddigt formulerade koncern-mål, vars praktiska innebörd aldrig egentligen kommuniceras. Jag vet vad för effekter jag kan åstadkomma, och vilken nytta jag kan göra för mina kunder, samtidigt som jag i detta kan behålla det som är utvecklande och roligt för mig själv.
Nu invänder säkert någon att "Man kan inte ha kul jämt.". Det är alldeles sant. Men att lägga upp sitt liv så att grundtonen är positiv och givande för en själv har solklara poänger. Jag tror att alldeles för många låter bli att fråga sig vad de egentligen vill. Några av ren lättja, några är nöjda som det är och några vågar inte för tänk om det jag har nu inte är det jag VILL ha? Att våga välja om det vi har, eller välja till något nytt när det känns så, eller välja bort gammalt, behåller oss sanna mot oss själva och ökar chanserna för att vi ska må bra och vara nöjda. Att inte välja friar oss inte från ansvaret för våra liv, men blir ett ickeval som cementerar det vi har idag. Gör man det man alltid gjort, så blir resultatet detsamma som det alltid har blivit. 1+1=2, oavsett vilken veckodag eller vilket år det är, och det spelar ingen roll om du vill att det ska bli 3 eller 16. Vill du ha något annat än 2, så behöver utsagan ändras så att den passar det du vill ha.
Vad vill du ha i ditt liv? När du uttalat det, så är du redan ett steg på väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar