Många går igenom livet och vill ha en massa saker. Rikedom. Partner. Jobbmöjligheter. Och så vidare. Många är också de som upplever att de inga möjligheter får, eller att alla möjligheter går dem förbi i livet.
Nu är det givetvis inte konstigare än att inte alla kan få exakt allt. Men jag har upptäckt att en stor andel av de som konstant upplever sig stå utanför livets lotterier och prisutdelningar har bestämt sig för att det ändå aldrig blir deras tur. De bara vet att allt gott i livet är ämnat åt någon annan. Detta leder till slut till att de inte ens söker längre. Och vad värre är, de försitter många chanser som passerar framför näsan på dem.
Att 'veta' att inget gott kan hända en blir lätt en självuppfyllande profetia. För att få ta emot gott behöver man vara villig att göra just det. Dörren behöver åtminstone vara lite på glänt.
Ibland har man stängt dörren för att man slutat våga tro på att det kan finnas framgångar, kärlek och annat trevligt därute för en. Många tidigare negativa erfarenheter färgar lätt vår bild av vad som komma kan. Men det förflutna säger bara var vi har varit, inte vart vi ska. Därför behöver vi ta för oss av och ta emot det goda livet erbjuder oss. Vi är berättigade till det, för att vi finns.
- Posted by Callisto on the move, using BlogPress from my iPhone
lördag 21 augusti 2010
måndag 16 augusti 2010
Hur vill du påverka andra?
Vi kan påverka vår omgivning på så många olika sätt. Faktum är att allt vi säger och gör, och är, påverkar de människor vi möter. Det påverkar också hur dessa människor upplever oss, och hur de bemöter oss idag, och även nästa gång.
Men om vi fokuserar på hur andra reagerar och känner sig efter att ha mött oss. Hur skulle du vilja att andra människor känner sig närde träffat dig? Min vän och aldrig sinande källa till inspiration, Jenny Åkerman, har som princip att alla hon möter ska tillföras något så att de mår lite bättre efteråt. Vad gäller mig lyckas hon varje gång. Det inspirerar mig till att vilja sprida positiva vibbar omkring mig också. Någon klok person har sagt att ingen vänlig handling, hur liten den än är, är någonsin bortkastad.
Nu kanske någon invänder att inte alla uppskattar ett leende (men hur många är det egentligen..?) eller goda gärningar. Men då ska vi komma ihåg att bara handlingen, leendet eller vad det må vara, påverkar oss själva också i positiv riktning. Det känns gott att le, och att göra gott. Om vi låter effekten av det inom oss själva vara belöning nog, och ser glada reaktioner hos andra som bonus, kommer vi att få mycket att glädjas åt. I de allra flesta fall smittar dessutom leenden och goda gärningar. Så det man "riskerar" är en herrans massa människor, inklusive en själv, som blir gladare just idag.
Etiketter:
glädje,
goda gärningar,
leende,
vänlighet
måndag 9 augusti 2010
We try harder
Hade ett givande och intressant möte idag med en av medlemmarna i mitt BNI-team. Vi diskuterade personlig utveckling och hans område är ledarutveckling. Jag fastnade för den delen i konceptet han kör (LMI), som handlade om attitydutveckling. Attityd är allt! För att nå framgångar inom personlig utveckling, som "svensson" eller som ledare, så gäller det att hålla koll på sina egna och andras attityder.
Han nämnde företaget Avis, som har som motto "We try harder". Underbar inställning till det man gör! Till allt av värde faktiskt. Det fick mig att tänka till kring det jag själv gör. Jag arbetar ju med diverse tjänster; coaching, utbildningar och dansundervisning. Finns det någonstans inom detta som jag kunde "try harder", inom rimlighetens ramar, givetvis? Det sägs ju att framgång är att göra det vanliga ovanligt bra. Att ge det man gör och levererar en extra liten push kan ju bli det som utmärker en från konkurrensen.
Så självklart finns det saker att putsa och fila på! Jag blev så inspirerad av tanken att jag idag suttit och knåpat ihop lite riktlinjer för mig själv, där jag ska säkerställa att jag i ännu större utsträckning verkligen försöker lite till. Både privat och i arbetslivet. Om man har kapaciteten och kan nyttja den för att göra alla lite nöjdare, varför inte? Inom rimliga ramar, som sagt. Inte på bekostnad av den egna hälsan heller, förstås. Men att bidra med det lilla extra gör oftast stor skillnad. Så, let's try a little harder.
onsdag 4 augusti 2010
Hur länge ska man sträva?
Har du någonsin hört, eller kanske sagt själv, att "Jag har försökt att [valfri målsättning], men det gick inte..."? Det kan ha rört sig om studier, nytt jobb, viktminskning, motionsvanor, målning, fotografering, skaffa nya vänner, hitta en livspartner... Eller vad som helst.
Om det var din vän som sa det, frågade du då varför han eller hon gav upp innan målet var nått? Om det var dina ord, varför gav du upp innan du var där?
Jag har frågat några, och svaren handlar påfallande ofta om att man ändå inte skulle ha nått målet. Man ansåg sig inte bra nog, smal nog, smart nog, duktig nog, eller så passade det inte just nu [för att...].
Saken är dock den att någonstans, eftersom man ändå påbörjade projektet, så ville man sannolikt klara av det, och trodde det fanns en väg fram. Någonstans på vägen hände något som fick en att tänka om och tvivla. Ibland så börjar rationaliseringar kring målsättningen dyka upp. Vill jag egentligen detta? Nä, lite väl jobbigt, kanske. SÅ intressant var det väl ändå inte. Någon annan skulle kunna bli avundsjuk. Min man/fru/mamma/syster/chef/hund/etc. skulle inte uppskatta att jag satsade på detta.
Detta sätt att tänka är jättevanligt och drabbar många av oss. I den inspirerande boken "War of art" förklarar Steven Pressfield på ett målande och roligt sätt hur "Resistance" fungerar, och hur det nästlar sig in i våra sinnen och får oss att inte sträva ända fram. Han beskriver hur vi är sårbara för inverkan av "Resistance", men att den går att besegra.
Den stora frågan är; hur länge ska man egentligen ägna sig åt att sträva mot sina mål? Jag säger "tills du är framme". Är det något du verkligen vill uppnå, något som skulle skänka dig glädje och/eller välmående, framgångar eller annat motiverande, så finns det få orsaker att inte fullfölja åtagandet. Lätta har länge haft "Om du bestämt dig" som slogan. Den kan bli din livsdevis. Livsgurun Jim Rohn har sagt att disciplin är bryggan mellan mål och framgångar. Få saker är just så sant. Richard Bandler konstaterar att det enda misslyckandet är att lägga av. Och visst är det så?
Givetvis kommer man under livets gång upptäcka att målen man satt upp inte alltid var det man önskade sig egentligen, och ibland dyker bättre mål upp. Delmål och lämpliga utvärderingar av mål och riktning på vägen hör givetvis till. Men alltför många släpper mål, drömmar och visioner alltför tidigt, utan att rikta om sig. De ger upp. Det är (i stort sett) alltid för tidigt att ge upp.
Om det var din vän som sa det, frågade du då varför han eller hon gav upp innan målet var nått? Om det var dina ord, varför gav du upp innan du var där?
Jag har frågat några, och svaren handlar påfallande ofta om att man ändå inte skulle ha nått målet. Man ansåg sig inte bra nog, smal nog, smart nog, duktig nog, eller så passade det inte just nu [för att...].
Saken är dock den att någonstans, eftersom man ändå påbörjade projektet, så ville man sannolikt klara av det, och trodde det fanns en väg fram. Någonstans på vägen hände något som fick en att tänka om och tvivla. Ibland så börjar rationaliseringar kring målsättningen dyka upp. Vill jag egentligen detta? Nä, lite väl jobbigt, kanske. SÅ intressant var det väl ändå inte. Någon annan skulle kunna bli avundsjuk. Min man/fru/mamma/syster/chef/hund/etc. skulle inte uppskatta att jag satsade på detta.
Detta sätt att tänka är jättevanligt och drabbar många av oss. I den inspirerande boken "War of art" förklarar Steven Pressfield på ett målande och roligt sätt hur "Resistance" fungerar, och hur det nästlar sig in i våra sinnen och får oss att inte sträva ända fram. Han beskriver hur vi är sårbara för inverkan av "Resistance", men att den går att besegra.
Den stora frågan är; hur länge ska man egentligen ägna sig åt att sträva mot sina mål? Jag säger "tills du är framme". Är det något du verkligen vill uppnå, något som skulle skänka dig glädje och/eller välmående, framgångar eller annat motiverande, så finns det få orsaker att inte fullfölja åtagandet. Lätta har länge haft "Om du bestämt dig" som slogan. Den kan bli din livsdevis. Livsgurun Jim Rohn har sagt att disciplin är bryggan mellan mål och framgångar. Få saker är just så sant. Richard Bandler konstaterar att det enda misslyckandet är att lägga av. Och visst är det så?
Givetvis kommer man under livets gång upptäcka att målen man satt upp inte alltid var det man önskade sig egentligen, och ibland dyker bättre mål upp. Delmål och lämpliga utvärderingar av mål och riktning på vägen hör givetvis till. Men alltför många släpper mål, drömmar och visioner alltför tidigt, utan att rikta om sig. De ger upp. Det är (i stort sett) alltid för tidigt att ge upp.
(Lance Armstrong)
måndag 2 augusti 2010
Dags att skaffa Hjärnkoll
Nu är höstens datum för Hjärnkoll spikade. 30:e september, 16:e oktober och 2:a december finns möjligheten att delta i ett seminarium, som kommer att göra dig nyförälskad i din hjärna.
Seminariet passar alla som har en hjärna och vill använda den lite mer effektivt. Vår kapacitet är långt ifrån utnyttjad, och det finns enkla sätt att göra vardagen roligare och smartare genom att nyttja resurserna målmedvetet.
Under seminariet får du förståelse för hur din hjärna fungerar, och varför det är lätt att tänka om och tänka rätt. Du lär dig också att använda språket mer konstruktivt så du förstår andra bättre och dessutom förstås bättre av din omgivning. Du serveras verktyg för att lättare nå dina önskade resultat, och får redskapen för att memorera listor, siffror och inte minst namn. Ja, vem har inte försökt gnugga geniknölarna för att komma ihåg vad någon hette? Du kan minnas namn, direkt och för lååååång framtidmed enkla medel. Alla kan.
Så vad väntar du på? Boka in dig, familjen, vännerna och kollegorna för en date med de små grå. Eller boka Hjärnkoll på ditt företag för APT eller kick-offen. Hjärnkoll är ypperligt som inspirationshalvdag för de anställda och fungerar som en motivations- och kreativitets-boost.
Du är tre timmar ifrån att använda din hjärna mer effektivt och dessutom ha roligt samtidigt. Mer information, samt anmälningsinfo finns på Framgångstankars hemsida.
Seminariet passar alla som har en hjärna och vill använda den lite mer effektivt. Vår kapacitet är långt ifrån utnyttjad, och det finns enkla sätt att göra vardagen roligare och smartare genom att nyttja resurserna målmedvetet.
Under seminariet får du förståelse för hur din hjärna fungerar, och varför det är lätt att tänka om och tänka rätt. Du lär dig också att använda språket mer konstruktivt så du förstår andra bättre och dessutom förstås bättre av din omgivning. Du serveras verktyg för att lättare nå dina önskade resultat, och får redskapen för att memorera listor, siffror och inte minst namn. Ja, vem har inte försökt gnugga geniknölarna för att komma ihåg vad någon hette? Du kan minnas namn, direkt och för lååååång framtidmed enkla medel. Alla kan.
Så vad väntar du på? Boka in dig, familjen, vännerna och kollegorna för en date med de små grå. Eller boka Hjärnkoll på ditt företag för APT eller kick-offen. Hjärnkoll är ypperligt som inspirationshalvdag för de anställda och fungerar som en motivations- och kreativitets-boost.
Du är tre timmar ifrån att använda din hjärna mer effektivt och dessutom ha roligt samtidigt. Mer information, samt anmälningsinfo finns på Framgångstankars hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)